Specialist inom Öron-, Näsa-, Hals- samt Huvud- och Halskirurgi
Prof. Dr. Murat Topdağ

Född 1978 i Malatya, fullföljde Murat Topdağ sin grund- och gymnasieutbildning, därefter gick han gymnasiet i Istanbul. Han tog sin universitetsexamen från det engelskspråkiga programmet vid Cerrahpaşa Tıp Fakültesi. Han är gift och har två barn.

CV Behandlingar

CV Behandlingar

Vad är spottkörtelcancer?

Spottkörtelcancer är en sällsynt grupp tumörer med olika histologiska egenskaper. De uppstår i spottkörtlarna i ansiktet. Dessa körtlar finns även i mun och svalg och producerar det saliv som behövs för matsmältningen. Cancer kan uppkomma i vilken del som helst av spottkörtlarna. Främst parotis-, submandibular- och sublingualkörtlarna är vanliga lokaliseringar. Varje körtel har en egen riskprofil för att utveckla cancer. Parotiskörtlarna är den vanligaste platsen för spottkörteltumörer. De flesta tumörer i parotiskörteln är godartade, men maligna tumörer kan även förekomma där. Tumörer i submandibular- och sublingualkörtlarna är mer sällsynta. Spottkörtelcancer kan förekomma i olika former:

• Mucoepidermoid cancer
• Acinic cell cancer
• Adenoidcystisk cancer
• Cancer som uppstår från ex-pleomorft adenom
• Adenocancer

Dessa cancertyper klassificeras enligt sin mikroskopiska uppbyggnad. De beskrivs av Världshälsoorganisationen utifrån tillväxtmönster och cellulära egenskaper. Behandlingen av spottkörtelcancer varierar beroende på tumörtyp och stadium. En korrekt diagnos är avgörande för att kunna välja rätt behandlingsmetod. Behandlingen innefattar vanligtvis kirurgi och strålbehandling. Spottkörtelcancer är behandlingsbar om den upptäcks tidigt. Därför är det viktigt med snabb och korrekt medicinsk intervention vid misstanke om denna typ av cancer. Avancerade diagnos- och behandlingsmetoder är viktiga för att förbättra patienternas livskvalitet och överlevnadstid.

Saliv och spottkörtlarna

Saliv produceras i munnen och har flera viktiga funktioner för kroppen. Denna vätska skyddar munhälsan tack vare sitt innehåll av vatten och olika mineraler. Den hjälper dessutom till att göra maten halare och bidrar till smakupplevelsen. Vid sväljning underlättar den processen och stödjer talförmågan. Genom ständig rengöring bevarar den tändernas och munnens hälsa.

Saliv utsöndras av spottkörtlarna i kroppen:

1. Parotiskörteln: Sitter framför båda öronen.
2. Submandibulärkörteln: Ligger under käken.
3. Sublingualkörteln: Är belägen under tungan.

Dessa körtlar leder in saliv i munhålan via kanaler. Spottkörtlar kan också finnas i slemhinnan i mun, näsa, bihålor, svalg, struphuvud, luftstrupe och bronker. De 400–600 små spottkörtlarna är spridda i kroppen. En normal och frisk funktion hos dessa körtlar är ytterst viktig för både munhälsan och allmänhälsan.

Spottkörtlarnas betydelse

Spottkörtlarna är en viktig del av människokroppen och producerar varje dag cirka 1000–1500 ml saliv. Dessa körtlar spelar en avgörande roll för att hålla munnen frisk. De renar i första hand bort matrester i munnen och förebygger därmed karies och andra munsjukdomar.

Dessutom neutraliserar saliven syra, skyddar tandemaljen och fungerar som en skyddsbarriär mot magsyra. Denna process bidrar även till matsmältningssystemet. Saliv har följande funktioner:

1. Bevara mun- och tandhälsa.
2. Bidra till matsmältningen.
3. Förebygga dålig andedräkt.
4. Underlätta nedsväljning av föda.

En god funktion i spottkörtlarna är således mycket viktig för hela kroppens hälsa. Av denna anledning bör tillstånd som spottkörtelcancer tas på allvar. Denna form av cancer kan försämra spottkörtlarnas funktion och ge upphov till många hälsoproblem. Därför är spottkörtlarnas hälsa direkt kopplad till god mun- och tandhälsa.

Vad orsakar spottkörtelcancer?

Orsakerna till spottkörtelcancer är ännu inte helt fastställda av forskare. I allmänhet uppstår den när det sker förändringar i DNA:t hos cellerna i spottkörtlarna. Dessa förändringar ger cellerna felaktiga instruktioner som får dem att föröka sig och växa okontrollerat. Dessutom tillåter de tumörcellerna att fortsätta leva när de egentligen borde dö. Detta leder till en ansamling av onormala celler i spottkörteln och efterhand bildas en tumör. Forskare har identifierat några riskfaktorer baserat på studier om denna cancertyp:

• Rökning
• Strålbehandling vid cancerbehandling

Dessa är de främsta kända riskfaktorerna för utveckling av spottkörtelcancer. Men även personer utan dessa riskfaktorer kan drabbas av sjukdomen. Därför behövs mer vetenskaplig forskning för att fastställa de exakta orsakerna. Med tiden kan skadliga förändringar i DNA leda till cancerceller som skadar frisk vävnad. Cancerceller kan sprida sig till andra delar av kroppen och ge upphov till metastaserande cancer. Det är känt att cancerceller antingen regionalt eller avlägset kan spridas till andra organ.

Symtom på spottkörtelcancer

Spottkörtelcancer börjar i körtlar som producerar kroppens mest betydelsefulla vätskor. I tidiga stadier uppträder sällan symtom. I senare skeden märks dock några karaktäristiska tecken.

Först blir en knöl eller svullnad i körtlarna märkbar. Dessa svullnader är vanligtvis smärtfria och växer långsamt. Men när cancern fortskrider och sprider sig till omgivande vävnad, tilltar smärtan.

• Knölar eller svullnader
• Sväljsvårigheter
• Svårigheter att gapa
• Känselbortfall eller svaghet i ansiktet eller halsen
• Ansiktsasymmetri eller missbildning
• Talsvårigheter

Dessa symtom kan peka på att spottkörtelcancern är långt gången. När cancern ger upphov till metastaser kan dessutom andra organ påverkas. Sprids den till lungorna kan till exempel andnöd uppstå. Om något av dessa tecken märks bör man genast söka medicinsk hjälp. Tidig diagnos ökar möjligheten till framgångsrik behandling betydligt.

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen av spottkörtelcancer kräver noggrant utförda tester och procedurer. Först har läkaren ett ingående samtal om din sjukdomshistoria. Därefter undersöks huden. Att leta efter tecken på cancer är en viktig del av denna process. Efter undersökningen tas en biopsi av de misstänkta områdena. Under detta ingrepp:

• Skickas vävnadsprovet till laboratoriet för analys.
• För knölar i parotis- och submandibulärkörtlar används ofta ultraljudsstyrd finnålsaspiration.
• Ingreppet utförs vanligen på mottagning av öron-, näs- och halskirurger eller interventionsradiologer.

En annan diagnostisk metod är nasofaryngolaryngoskopi, där man undersöker orofarynx och omgivande strukturer genom näsan. Dessutom används bilddiagnostiska metoder för att se hur långt cancern spridit sig. Dessa metoder:

• CT-skanning för att upptäcka tumörer i senare stadier
• Kompletteras ofta med MRT

Slutligen görs blodprov för att följa förändringar i kroppen. Ett fullständigt blodstatus genomförs, där:

• Antalet röda blodkroppar och trombocyter
• Antalet och typen av vita blodkroppar

analyseras. Alla dessa steg utförs med stor noggrannhet för att fastställa spottkörtelcancer på ett korrekt och effektivt sätt.

Olika typer av spottkörteltumörer

Spottkörtelcancer kan drabba både stora och små spottkörtlar och förekommer i olika tumörformer. Tumörer delas i regel in i två huvudgrupper: godartade och elakartade. Godartade tumörer växer oftast långsamt och sprider sig sällan. De vanligaste godartade tumörerna är:

1. Pleomorft adenom
2. Whartin-tumör
3. Monomorft adenom

Elakartade tumörer däremot växer snabbare och har en ökad risk för spridning (metastasering). Exempel på elakartade tumörer är:

1. Mucoepidermoid cancer
2. Adenoidcystisk cancer
3. Adenocancer

Dessa tumörer kan utvecklas på olika sätt i körtlarna. Godartade tumörer behandlas vanligtvis med kirurgi, medan elakartade kräver mer omfattande behandlingsmetoder. Behandlingsplanen utformas utifrån sjukdomsstadie och tumörtyp. Tidig diagnostik är den viktigaste faktorn för en lyckad behandling av denna cancerform.

Stadier av spottkörtelcancer

Stadium 0 (Carcinoma in situ):

• Cancercellerna är begränsade till den inre ytan av en spottkörtelkanal och har inte spridit sig till omgivande vävnad. Kallas även carcinoma in situ.

Stadium I:

• Stadium IA: Tumören är högst 2 cm i diameter utan spridning till närliggande lymfkörtlar eller andra organ.
• Stadium IB: Tumören är 2–4 cm i diameter och har inte spridit sig till närliggande lymfkörtlar eller andra organ.

Stadium II:

• Stadium IIA: Tumören är större än 4 cm men har inte spridit sig till lymfkörtlar eller andra organ.
• Stadium IIB: Tumören kan ha vilken storlek som helst och har spridit sig till lymfkörtlar på samma sida som tumören. Dock måste tumörspridningen i lymfkörteln vara mindre än 3 cm och inga avlägsna metastaser föreligga.

Stadium III:

• Stadium IIIA: Tumören kan vara av valfri storlek och har spridit sig till en eller flera lymfkörtlar på samma sida av ansiktet. Metastas i lymfkörtlar kan vara större än 3 cm.
• Stadium IIIB: Tumören kan ha vilken storlek som helst och har antingen spridit sig till mjukvävnad eller nerver runt spottkörteln, eller till flera lymfkörtlar på samma eller motsatt sida av ansiktet, men utan spridning till avlägsna organ.
• Stadium IV: Spottkörtelcancer har spridit sig till andra delar av kroppen, till exempel lungor, skelett eller lever. Detta är det mest avancerade stadiet.

Viktigt att tänka på vid diagnostisering av spottkörtelcancer

Spottkörtelcancer uppvisar vissa karakteristiska symtom. En viktig aspekt är att skilja mellan godartade och elakartade tumörer. Godartade tumörer växer i regel långsamt och är oftast smärtfria.

Eftersom de omges av en kapsel sprider de sig inte lika lätt till omgivande vävnad. Elakartade tumörer växer däremot mer aggressivt och orsakar ofta smärta. Dessa tumörer har en hög spridningsbenägenhet och kan påverka närliggande vävnader.

Symtom på spottkörtelcancer kan vara:

1. Knöl eller svullnad: onormal tillväxt i spottkörtlarna.
2. Smärta: relaterad till tillväxten av maligna tumörer.
3. Funktionsbortfall: tryck mot nerver kan leda till tal- och sväljningssvårigheter.
4. Snabb tillväxt: elakartade tumörer växer snabbt och kan skada omgivande vävnad.

Patienter som märker dessa symtom bör omgående söka vård för tidig diagnos och behandling. Tidig diagnostik minskar risken för spridning och ökar chansen till framgångsrik behandling. Personer i riskgrupper bör särskilt inte missa sina regelbundna kontroller.

Riskfaktorer och förebyggande åtgärder

Spottkörtelcancer kan utvecklas under påverkan av olika faktorer, och att känna till dessa är av stor betydelse för att förebygga sjukdomen. För det första kan godartade tumörer, som länge sitter kvar i spottkörteln, med tiden omvandlas till maligna tumörer. Därför kan tidigt avlägsnande av godartade tumörer minska risken för cancer.

Dessutom är strålningsexponering en viktig faktor som ökar risken för spottkörtelcancer. Därför rekommenderas regelbundna hälsoundersökningar för dem som arbetar med strålning. Även rökning är känt för att öka risken för spottkörtelcancer, då de skadliga effekterna av tobaksbruk kan trigga flera cancerformer. I ett sådant fall kan följande åtgärder vidtas:

1. Tidigt avlägsnande av godartade tumörer
2. Minskad strålningsexponering
3. Undvika rökning

Därigenom kan risken för spottkörtelcancer minimeras.

Behandlingsmetoder vid spottkörtelcancer

Vid behandling av spottkörtelcancer är sjukdomsstadiet den viktigaste faktorn. Vid stadieindelningen beaktas tumörens storlek, eventuell spridning till omgivande vävnad och om lymfkörtlar är involverade.

Även tumörens histologiska egenskaper spelar en stor roll för behandlingsplaneringen. I detta skede väljer läkarna den mest lämpliga behandlingsmetoden. Ofta används en kombination av flera behandlingsformer.

1. Kirurgi: Innebär fullständigt avlägsnande av tumören.
2. Strålbehandling: Använder högenergistrålning för att förstöra cancerceller.
3. Cytostatikabehandling: Läkemedelsbehandling för att döda eller bromsa tillväxten av cancerceller.

Varje behandlingsmetod anpassas efter patientens allmänna hälsa och cancerkaraktär. Kirurgi tillämpas oftast om tumören är lokalt begränsad, medan strålbehandling och cytostatika används för mer spridd eller avancerad cancer. Under behandlingens gång är noggrann uppföljning och stödjande vård viktiga komponenter för att öka chansen till framgång.

Återhämtning efter operationen

Operationens komplexitet påverkar direkt hur lång återhämtningstiden blir. Patienter uppvisar vanligen tecken på förbättring inom några veckor. De flesta kan återgå till sina dagliga aktiviteter omkring en månad efter operationen. Dock kan det ta allt från några månader upp till ett år innan symtom som domningar eller svaghet i ansiktet helt försvinner. Under denna period bör patienten följa vissa riktlinjer för att minska operationens effekter. Regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal kan dessutom påskynda återhämtningen.

• Om domningar eller svaghet i ansiktet ökar
• Om det kommer var, vätska eller blod från såret
• Om såret känns varmt, svullet och smärtsamt
• Om såret luktar illa

Vid sådana tecken bör man omedelbart söka medicinsk hjälp. Vårdpersonalen utvärderar då situationen och vidtar nödvändiga åtgärder. Borttagning av parotiskörteln påverkar inte kroppens förmåga att producera saliv. Övriga spottkörtlar kan producera tillräckligt med saliv. Submandibular- och sublingualkörtlarna fortsätter också salivproduktionen. De små spottkörtlarna i munnen och svalget bidrar också till denna funktion. Om någon infektion eller oväntade symtom uppstår under läkningsprocessen bör man inte vänta tills nästa återbesök utan kontakta läkare omgående.

Kost- och livsstilsförändringar för patienter som genomgått operation

Efter en operation mot spottkörtelcancer bör man göra följande kost- och livsstilsanpassningar:

• Drick rikligt med vatten. Under de första dagarna bör man undvika läsk och koffeinhaltiga drycker.
• Undvik kryddstark eller sur mat och dryck. Speciellt citrusfrukter kan öka salivproduktionen och orsaka problem i operationsområdet.
• Under de första två till tre dagarna är det bra att äta näringsrik och skonsam mat för att återfå krafter. Kosten kan planeras på följande sätt:
  • Välj mjuk mat.
  • Potatismos, ljumna soppor och kokta grönsaker är idealiskt under återhämtningen.
  • Konserverad frukt, havregryn och mannagryn är exempel på livsmedel man kan äta.
  • Börja gärna med barnmat, yoghurt, banan och äpplemos.
  • Pudding och fruktsmoothies kan också vara ett bra alternativ.
• Rök inte.
• Undvik alkohol.
• Avstå från lightprodukter eller lättdrycker, eftersom du behöver tillräckligt med kalorier för att återhämta dig.
• Använd inte acetylsalicylsyra eller produkter som innehåller det.
• Undvik salt och kryddad mat.
• Undvik fet mat.
• Föredra ljummen istället för het mat.
• Börja med små och lätta måltider istället för stora och tunga portioner, och öka gradvis.

Vanliga frågor (FAQ)

Vart sprider sig spottkörtelcancer?

Spottkörtelcancer uppträder oftast i parotiskörteln. Med tiden kan den sprida sig till olika områden. Huvudsakliga ställen dit den kan spridas är:

• Lymfkörtlar i halsen
• Öronområdet
• Munhålan
• Ansiktsben

Dessutom kan cancerceller som härrör från mikroskopiska spottkörtlar sprida sig på liknande sätt. Detta understryker vikten av tidig diagnos och behandling. När cancercellerna når olika vävnader och organ blir behandlingen alltmer komplicerad.

Därför måste risken för spridning av spottkörtelcancer bedömas noga i sjukdomshanteringen. Processen kräver att specifika behandlingsstrategier fastställs för varje patient.

Är spottkörtelcancer dödlig?

Spottkörtelcancer är en sällsynt form av cancer. Ofta uppstår den i form av godartade tumörer, vilket är hoppfullt för många patienter. Men som med alla former av cancer bör även spottkörtelcancer tas på största allvar. Tidig diagnostik och rätt behandlingsmetoder kan påverka sjukdomsförloppet avsevärt.

• Om behandlingen inleds tidigt kan överlevnadsgraden nå upp till 95%.
• Tyvärr kan denna siffra sjunka till omkring 50% vid aggressiva eller sent upptäckta fall.

Det är därför avgörande att uppsöka läkare så snart några symtom märks. Tidiga insatser är det mest effektiva vapnet i kampen mot spottkörtelcancer. Obehandlade fall kan leda till allvarliga hälsoproblem och till och med dödsfall. Därför kan spottkörtelcancer vara dödligt, men med rätt tillvägagångssätt kan den hållas under kontroll.

Vilken avdelning eller läkare ska man vända sig till vid spottkörtelcancer?

Spottkörtelcancer är en sällsynt form av cancer. De som drabbas kan undra till vilken specialist eller avdelning de ska vända sig för korrekt behandling och stöd. Det första steget är att besöka avdelningen för Öron-, Näsa- och Halssjukdomar (ÖNH) & Huvud- och Halskirurgi. Denna avdelning:

• Erbjuder en omfattande utvärdering.
• Fastställer diagnos och stadium.
• Ger tillgång till behandlingsalternativ.

Om ett multidisciplinärt tillvägagångssätt behövs samarbetar avdelningen med onkologer. På så sätt kan patienterna få tillgång till olika behandlingsmetoder, såsom kirurgi, strålbehandling eller cytostatika. Sammanfattningsvis är det viktigt för patienter som diagnostiseras med spottkörtelcancer att remitteras till avdelningen för ÖNH & Huvud- och Halskirurgi för en heltäckande behandling.

Är spottkörtelcancer genetisk eller smittsam?

Spottkörtelcancer betraktas i allmänhet inte som en smittsam sjukdom. Den klassificeras inte heller direkt som en ärftlig sjukdom. Likväl spelar genetisk benägenhet och miljöfaktorer en viktig roll i utvecklingen av denna cancer.

Speciellt miljöfaktorer har en avgörande inverkan på uppkomsten av spottkörtelcancer. Ändå kan en genetisk predisposition i vissa fall också bidra till sjukdomens utveckling.

• Genetisk benägenhet: Familjehistorik av cancer.
• Miljöfaktorer: Rökning, strålningsexponering.

Slutsatsen är att spottkörtelcancer kan uppstå genom en komplex samverkan av genetiska och miljömässiga faktorer. Dock tenderar miljöfaktorer att väga tyngre. Därför är hantering av riskfaktorer avgörande för att förebygga sjukdomen.

Vad händer om spottkörtelcancer inte behandlas?

Utan behandling kan spottkörtelcancer få allvarliga följder. Även inledningsvis godartade tumörer kan förvandlas till elakartade över tid. Denna omvandling gör att cancern sprider sig mer aggressivt och skadar omgivande vävnader.

Elakartade tumörer kan sprida sig till andra delar av kroppen. Obehandlad spottkörtelcancer kan orsaka följande komplikationer:

• Deformiteter i mun- och ansiktsregionen
• Sväljsvårigheter och talproblem
• Smärta och obehag

Dessa förhållanden sänker patientens livskvalitet avsevärt. Tidig diagnos och i god tid påbörjad behandling är avgörande för att förhindra dessa komplikationer. Om cancern fortskrider begränsas behandlingsalternativen och läkningen försvåras. Därför är det viktigt att omedelbart uppsöka sjukvård vid symtom på spottkörtelcancer.

Går spottkörtelcancer över av sig själv?

Spottkörtelcancer, som kan börja i någon av spottkörtlarna i mun, hals eller svalg, är en allvarlig sjukdom. Denna cancerform läker inte av sig själv och kräver alltid medicinsk behandling.

Om den inte behandlas fortskrider sjukdomen oundvikligen och orsakar allvarligare hälsoproblem. Bland behandlingsmetoderna finns kirurgi, strålbehandling och i vissa fall cytostatika.

Dessa behandlingar syftar till att minska risken för spridning och förbättra patientens livskvalitet. Men eftersom varje patient är unik behöver man göra en individuell behandlingsplan. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt uppsöka vård om man märker symtom på spottkörtelcancer.

I vilka åldrar förekommer spottkörtelcancer?

Spottkörtelcancer är ett hälsoproblem som blir vanligare med stigande ålder. Den förekommer särskilt ofta hos personer mellan 60 och 70 år. Denna cancerform drabbar spottkörtlarna och kännetecknas av godartade eller elakartade tumörer. Män drabbas i högre grad.

Åldersfaktorn ökar risken för spottkörtelcancer, och även kön spelar en viktig roll. Eftersom sjukdomen kan behandlas om den upptäcks tidigt är det av yttersta vikt att känna till symtomen. Nedan följer några punkter som sammanfattar de åldersgrupper och riskgrupper där denna cancer förekommer:

• Vanligtvis hos personer i åldern 60–70 år.
• Drabbar män oftare än kvinnor.

Finns det någon chans att klara sig vid spottkörtelcancer i stadium 4?

Hos patienter med spottkörtelcancer i stadium IV är överlevnadsgraden tämligen låg. I stadium IV rapporteras en allmän överlevnad på cirka 23%. Detta beror på att sjukdomen i detta stadium ofta är mycket aggressiv och motståndskraftig mot behandling. Det finns dock givetvis en chans till överlevnad.

Att titta på bilder eller foton av personer med spottkörtelcancer för att självdiagnostisera kan vara missvisande, så kontakta en läkare vid osäkerhet.

Vilken är den vanligaste maligna tumören i spottkörtlarna?

Den vanligaste maligna spottkörteltumören är mucoepidermoid cancer. Denna tumör växer snabbt och är elakartad. Den kan uppträda i varierande grad: höggradig, medelgradig eller låggradig. Höggradiga former är mer aggressiva, medan låggradiga växer långsammare. Mucoepidermoid cancer är känd som den vanligaste formen av spottkörtelcancer och kan leda till allvarliga hälsoproblem.