Nasofarynxcancer : symtom, orsaker & behandling

Nasofarynxcancer är en malign tumör som uppstår i nasofarynx och kännetecknas av symtom som nästäppa, näsblödning och hörselnedsättning. Tillståndet är ofta associerat med Epstein-Barr-virus och kräver tidig diagnostik för att möjliggöra effektiv behandling och förbättrad prognos.

Vanliga symtom vid nasofarynxcancer inkluderar ensidig nästäppa, blodig snuva, tinnitus och svullna lymfkörtlar på halsen. Neurologiska tecken kan förekomma vid avancerade stadier, vilket gör klinisk undersökning och bilddiagnostik avgörande för korrekt stadieindelning.

Orsaker till nasofarynxcancer omfattar genetisk predisposition, kronisk exponering för vissa kemikalier samt infektion med Epstein-Barr-virus. Livsstilsfaktorer som rökning och konsumtion av saltad eller konserverad mat kan också bidra till ökad risk för utveckling av sjukdomen.

Behandling av nasofarynxcancer baseras på tumörens stadium och omfattar främst strålbehandling i kombination med kemoterapi. Kirurgiska ingrepp är mindre vanliga men kan övervägas i specifika fall, och regelbunden uppföljning är nödvändig för att övervaka behandlingsrespons och återfall.

Specialist inom Öron-, Näsa-, Hals- samt Huvud- och Halskirurgi
Prof. Dr. Murat Topdağ

Född 1978 i Malatya, fullföljde Murat Topdağ sin grund- och gymnasieutbildning, därefter gick han gymnasiet i Istanbul. Han tog sin universitetsexamen från det engelskspråkiga programmet vid Cerrahpaşa Tıp Fakültesi. Han är gift och har två barn.

CV Behandlingar

CV Behandlingar

Vad är Nasofarynxcancer (Övre Svalgcancer)?

Nasofarynxcancer är en typ av cancer som utvecklas i området nasofarynx, där näshålan och munhålan möts. Hos vuxna är förekomst av en lesion eller en knöl i detta område oftast ett tecken på allvarliga hälsoproblem. Denna cancertyp innefattar både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer.

Nasofarynxkarcinom är särskilt vanligt hos vuxna, medan sjukdomar som lymfom och leukemi också kan påverka det här området. Hos barn förekommer vanligen godartade tumörer och mer sällan mjukdelscancer i nasofarynx.

Det finns tre huvudtyper av nasofarynxcancer:

• Typ 1: Skivepitelnasofarynxcancer (SCC)
• Typ 2: Icke-keratiniserande, högdifferentierad nasofarynxcancer
• Typ 3: Odifferentierad nasofarynxcancer

Bland dessa typer svarar typ 3 snabbast på behandling och har lägst risk för återfall efter behandlingen. Å andra sidan bär typ 1 skivepitelnasofarynxcancer, trots behandling, en risk för återkommande sjukdom.

Patologisk undersökning av misstänkta vävnader i nasofarynx är avgörande för att avgöra om de är godartade eller elakartade. Därför måste varje knöl eller förändring i nasofarynx noggrant utredas.

Hos vuxna bör varje vävnadsförändring i detta område, särskilt med risk för lymfom eller leukemi, bedömas för eventuell cancer. Detta tillvägagångssätt är en kritisk faktor för tidig diagnos och för att fastställa effektiva behandlingsstrategier.

Orsaker till Nasofarynxcancer (Övre Svalgcancer)

Flera olika faktorer påverkar uppkomsten av nasofarynxcancer. Miljöfaktorer spelar en betydande roll i denna sjukdom. Luftföroreningar och exponering för kemiska ämnen ökar risken. Dessutom är genetisk benägenhet en viktig faktor. Förekomst av nasofarynxcancer i familjen höjer risken för individen.

Miljöfaktorer

• Luftföroreningar
• Exponering för kemiska ångor

Genetisk benägenhet

Virus, särskilt Epstein-Barr-virus (EBV), har stark koppling till nasofarynxcancer. Personer infekterade med EBV måste undersökas noggrant för denna cancer. Rökning är en annan faktor som ökar sjukdomens förekomst.

Kostvanor och vilken typ av mat som konsumeras spelar också in i utvecklingen av nasofarynxcancer. Särskilt överdrivet intag av rökt mat och mat tillagad över öppen träeld ökar cancerrisken.

Nasofarynxcancer drabbar främst män och uppträder oftast i åldern 40–50. För att möjliggöra tidig diagnos och behandling är förståelse för riskfaktorer avgörande. Personer som löper risk bör genomgå regelbundna hälsoundersökningar och överväga livsstilsförändringar.

Vilka är Symtomen på Nasofarynxcancer?

Nasofarynxcancer visar olika symtom hos vuxna. Ofta söker patienter vård på grund av knölar i halsområdet. Dessa knölar är onormala förstoringar av lymfkörtlar.

Andra vanliga symtom hos vuxna innefattar ensidiga mellanöreinflammationer. Dessa inflammationer uppstår på grund av blockering i örontrumpeten, vilket försämrar örats ventilation. Därmed kan en tumör i nasofarynx ligga bakom dylika infektioner.

Symtom vid nasofarynxcancer:

• Förstorade lymfkörtlar i halsen som upplevs som knölar
• Nästäppning
• Näsblod
• Ensidiga och långvariga mellanöreinflammationer
• Tinnitus och lockkänsla i örat
• Besvär orsakade av påverkan på kranialnerver, såsom synproblem och smärta

Patienter som upplever dessa symtom bör definitivt uppsöka sjukvård. Tidig diagnos är en nyckelfaktor vid behandling av nasofarynxcancer. Därför bör tecken som ensidiga öroninflammationer inte ignoreras, och undersökning av nasofarynx måste ske omgående. Behandlingen blir mer framgångsrik ju snabbare och mer exakt diagnosen kan ställas.

Stadier av Nasofarynxcancer

2018 uppdaterade American Joint Committee on Cancer sitt stadiesystem. Denna uppdatering var en följd av förbättrade avbildningstekniker och bättre behandlingsresultat. Vid TNM-klassificeringen bedöms tumören baserat på storlek och spridning. Den delas in i tre huvudkategorier: primärtumör, nodal metastas och fjärrmetastas.

Primärtumör (T):

• T0: Ingen tumör påvisad, men en EBV-positiv cervikal lymfkörtel finns.
• Tis: Cancer in situ, ingen invasiv tumör.
• T1: Tumören påverkar nasofarynx, orofarynx och näshålan.
• T2: Tumören har spridit sig till parafaryngeala områden och intilliggande mjukvävnader.
• T3: Tumören inbegriper skallbasen, pterygoidbenen och bihålorna.
• T4: Tumören involverar kranialnervsdefekter, hypofarynx och andra områden.

Nodal Metastas (N):

• N0: Ingen lymfkörtelmetastas.
• N1: Ensidig påverkan av cervikala eller retrofaryngeala körtlar.
• N2: Bilateral påverkan av cervikala körtlar.
• N3: Stor körtel eller körtel under en viss nivå är engagerad.

Fjärrmetastas (M):

• M0: Ingen fjärrmetastas.
• M1: Fjärrmetastas finns.

Beroende på tumörens storlek och spridningsgrad indelas sjukdomen i olika stadier. Exempelvis innebär stadium 0 och I en begränsad tumörstorlek utan engagemang av lymfkörtlar, medan stadium II och III kännetecknas av mer utbredd sjukdom. Stadium IVA och IVB representerar de mest avancerade tumörstadierna och kräver i regel mer aggressiva behandlingsmetoder.

Hur Diagnostiseras Nasofarynxcancer?

Nasofarynxcancer misstänks initialt genom en fysisk undersökning. Specialister lyssnar först på patientens besvär och gör en kroppsundersökning. Vid behov av en mer detaljerad undersökning av nasofarynx används moderna medicinska bildgivningsmetoder, bland annat:

• Datortomografi (CT)
• Magnetröntgen (MR)
• Positronemissionstomografi (PET-CT)

Dessa avbildningstekniker möjliggör en tydlig visning av eventuella tumörer eller avvikelser i nasofarynx. Om något misstänksamt upptäcks rekommenderar öron-näsa-hals-läkaren omedelbart en biopsi. En liten vävnadsbit tas då från nasofarynx och analyseras i laboratorium för att klargöra:

• Vilken typ av förändring eller utbuktning det handlar om
• Om den är godartad eller elakartad

För patienter som diagnostiseras med nasofarynxcancer utformas en behandlingsplan utifrån sjukdomens stadium och typen av tumör.

Vanligen används strålbehandling och kemoterapi i kombination. Godartade tumörer kan behandlas med kirurgiskt ingrepp eller regelbunden uppföljning. Tidig diagnos är avgörande, då behandlingsframgången är nära kopplad till hur tidigt sjukdomen upptäcks.

Hur Behandlas Nasofarynxcancer?

Nasofarynxcancer är särskilt behandlingsbar om den upptäcks i ett tidigt skede. De huvudsakliga behandlingsmetoderna är strålbehandling och kemoterapi. Därför utarbetas en passande behandlingsplan efter att cancertypen fastställts genom biopsi.

Vissa typer av cancer, såsom typ 3 (odifferentierat karcinom), svarar snabbt på strålbehandling. En tidig diagnos och regelbunden uppföljning i kombination med behandlingen kan ge lovande resultat.

Alternativen strålbehandling och kemoterapi används även vid andra sjukdomar, till exempel lymfom och leukemi.

Om nasofarynxcancer fortskrider eller inte behandlas, finns en risk för metastaser. Detta kan särskilt påverka skallbasen och nerverna avsevärt. Vid spridning till bakre skallbasen eller viktiga nerver kan patienten uppleva komplikationer som dubbelseende eller nedsatt stabilitet.

Även patientens demografiska egenskaper har en betydande inverkan på behandlingsresultaten. Män och äldre individer drabbas oftare av denna cancerform. Dessutom kan engagemang av lymfkörtlar i halsen och nervpåverkan i huvudområdet försämra behandlingssvaret.

Cancertyper som inte är associerade med Epstein-Barr-virus kan innehålla ytterligare faktorer som negativt påverkar behandlingsframgången. Därför bör vårdprocessen planeras individuellt och anpassas efter sjukdomens stadium.

Återhämtningsperiod efter Operation

Den postoperativa perioden inleds på intensivvårdsavdelningen. Vanligen flyttas patienten till en vanlig vårdavdelning inom ett par dagar. På IVA får patienten individuell vård av sjuksköterskor, och även på en intermediärvårdsavdelning sker tät övervakning. Under denna tid följer kirurgen och narkosläkaren patientens tillstånd noga.

IVA är ofta en bullrig och hektisk miljö, vilket kan upplevas som främmande och förvirrande för vissa patienter. Eftersom patienten får narkos och smärtstillande medel känner han eller hon sig ofta sömnig.

Vid uppvaknandet kan patienten vara kopplad till olika slangar för att stödja kroppsfunktioner, såsom:

• Dropp: Tillför vätska och om nödvändigt blod tills patienten kan äta och dricka själv.
• Kateter: Placeras i urinblåsan för att samla och mäta urin.
• Matsond: Möjliggör näringstillförsel i flytande form under återhämtningen.
• Sårdränage: Motverkar ansamlingar i operationsområdet och minskar infektionsrisk.

Dessutom kan en pulsoximeterklämma fästas vid patientens finger för att mäta syremättnad i blodet och puls. Under de första timmarna kontrollerar sjuksköterskan regelbundet temperatur och blodtryck.

För att underlätta andningen kan patienten få syrgas via en mask. Den första veckan ges smärtstillande medel. Vid smärta ska patienten omedelbart meddela sjuksköterska eller läkare.

Sårvård efter operation är viktigt. Kirurgen täcker såret vanligen med ett förband. Om stygn eller klamrar använts tas dessa bort efter cirka tio dagar. För sårvård i hemmet kan hembesök av en sjuksköterska ordnas.

Patienten uppmuntras att resa sig och röra på sig. Fysioterapeuter ger övningar för hals och axlar, vilket ofta fortsätter i flera månader efter operationen.

Under återhämtningsperioden fästs stor vikt vid patientens näringsbehov. Små måltider och kaloririka drycker rekommenderas eftersom de innehåller viktiga vitaminer, proteiner och kolhydrater. En dietist kan även föreslå protein- och kolhydrattillskott.

Kost och Livsstilsförändringar efter Operation

Efter en nasofarynxcanceroperation kan det krävas förändringar i kost och livsstil för att förbättra livskvaliteten. Under och efter behandlingen kan rätt koststrategier hjälpa till att lindra svårigheter. Nedan följer några viktiga punkter att ta hänsyn till under denna period:

Patienter som har sväljsvårigheter i återhämtningsfasen rekommenderas vanligtvis en mjuk eller flytande kost. Det lindrar halsont samtidigt som tillräckligt näringsintag bibehålls.

Läkare och dietister bedömer om behov av en näringssond föreligger. Om en PEG- eller RIG-sond är lämplig tillförs flytande föda via denna sond. Denna flytande föda kompletteras med särskilda formler rika på protein, vitaminer och mineraler.

Förändrad smakupplevelse på grund av strålbehandling kan sänka aptiten. Då kan kosttillskott med olika smaker vara användbara. Beroende på patientens behov kan söta eller salta alternativ ges. Följande kosttillskott rekommenderas:

• Proteinpulver
• Kolhydrattillskott

Muntorrhet är ett vanligt problem i samband med eller efter operation och kan göra det svårt att äta och tala. Konstgjort saliv eller läkemedel som stimulerar spottkörtlarna kan vara till hjälp. Att alltid ha en vattenflaska nära till hands och ta små klunkar ofta är också fördelaktigt.

En god mun- och tandhälsa minskar infektionsrisk, varför regelbundna tandläkarbesök och rekommenderad munhygien är av stor vikt.

Dessa rekommendationer hjälper patienter med nasofarynxcancer att bli mer medvetna om kost- och livsstilsfaktorer samt hantera de utmaningar som uppstår på ett effektivare sätt. Regelbunden kontakt med vårdteamet är en av de viktigaste stödinsatserna under denna fas.

Åtgärder för att Förhindra Nasofarynxcancer

Nasofarynxcancer börjar i området bakom näsan (nasofarynx). Det finns ingen metod som helt kan förebygga denna cancertyp, men man kan minska risken genom att undvika vissa riskfaktorer. Först och främst bör man undvika ohälsosamma matvanor. Dessutom kan skadliga ämnen leda till allvarliga hälsoproblem. Några viktiga punkter:

• Håll dig borta från skadliga substanser som snus och kokain.
• Minimera intaget av rökt mat.
• Undvik exponering för kemikalier som nitrosaminer.
• Vidta åtgärder mot kroniska näsinfektioner.

Genom att förhindra Epstein-Barr-virusinfektion kan man minska risken för genmutationer. Dessa faktorer är betydelsefulla i utvecklingen av nasofarynxcancer. Dessutom bör regelbundna hälsoundersökningar utföras, och vid misstanke bör läkare kontaktas omedelbart.

Även om en individ har riskfaktorer betyder det inte nödvändigtvis att cancer uppstår, medan en person utan några riskfaktorer ändå kan drabbas. Därför är rekommenderade hälsokontroller och livsstilsförändringar av kritisk betydelse. Dessa åtgärder kan hjälpa till att minska risken för nasofarynxcancer.

Vanliga frågor

https://www.nhs.uk/conditions/nasopharyngeal-cancer/

https://my.clevelandclinic.org/health/diseases/21661-nasopharyngeal-cancer

Murat Topdağ