Hypofarynxcancer : symtom, orsaker & behandling

Nedre Svalgcancer, även känd som hypofarynxcancer, uppstår i en kritisk del av människokroppen. Denna cancerform härstammar från slemhinnan i området kring struphuvudet, precis i början av matstrupen. Dess utveckling leder till skador i detta område, vilket direkt påverkar sväljförmågan.

Därför är tidig diagnos av yttersta vikt. När sjukdomen fortskrider kan den orsaka allvarliga problem med både tal- och sväljförmåga. Behandlingsalternativen varierar beroende på cancerstadium och spridning. Därför är det av stor betydelse att snarast möjligt kontakta en vårdinrättning när symptom uppmärksammas.

I Istanbul utförs operationer för hypofarynxcancer av Prof. Dr. Murat Topdağ. Genom att läsa innehållet han har förberett kan du få information om risker, återhämtningsprocess och vad man bör tänka på efter en operation av hypofarynxcancer.

Specialist inom Öron-, Näsa-, Hals- samt Huvud- och Halskirurgi
Prof. Dr. Murat Topdağ

Född 1978 i Malatya, fullföljde Murat Topdağ sin grund- och gymnasieutbildning, därefter gick han gymnasiet i Istanbul. Han tog sin universitetsexamen från det engelskspråkiga programmet vid Cerrahpaşa Tıp Fakültesi. Han är gift och har två barn.

CV Behandlingar

CV Behandlingar

Vad är Hypofarynxcancer (Nedre Svalgcancer)?

Hypofarynxcancer sitter i den nedre delen av halsen. Detta område är placerat i den nedre delen av nacken och bakom struphuvudet. Hypofarynx, som är belägen i den övre delen av matstrupens början, kan drabbas av olika typer av cancer. Den vanligaste formen är skivepitelcancer, som har en nära koppling till rökning. Det är välkänt att rökning ökar risken för cancer. Men även faktorer utanför rökning kan leda till hypofarynxcancer. Andra cancerformer i detta område är mer sällsynta.

Vilka är symtomen på Hypofarynxcancer?

Hypofarynxcancer är en allvarlig sjukdom som visar sig genom specifika symtom. De första tecknen på denna typ av cancer är ofta svårigheter när man sväljer. Patienter upplever ofta att maten fastnar i matstrupen.

Därutöver kan onormal svullnad eller hårda knölar i hals- och nackområdet påvisas, vilket ofta indikerar närvaron av en tumör. Förändringar i röstläget, särskilt heshet eller en skrovlig röst, är andra vanliga symtom. Bland övriga symtom finns smärta vid sväljning samt smärta som strålar ut mot öronen.

• Svårigheter att svälja och känsla av att maten fastnar
• Knöl eller svullnad i nacken
• Bestående förändringar i röstläget, heshet
• Smärta vid sväljning, ibland även vid tal, med utstrålning mot öronen
• Blodig saliv eller slem

Allteftersom sjukdomen fortskrider kan aptitlöshet och okontrollerad viktminskning uppstå. Dessa symtom påverkar direkt livskvaliteten och kan leda till allvarliga problem. Därför är det viktigt att omedelbart söka medicinsk hjälp vid misstänkta symtom.

Hur ställs diagnosen?

Diagnos av hypofarynxcancer görs genom en omfattande utvärdering av patientens symtom och olika diagnostiska tester. Först undersöks patientens sjukdomshistoria i detalj, främst för att identifiera riskfaktorer som alkohol- och tobaksanvändning. Därefter genomförs en fysisk undersökning där läkaren känner efter knölar eller onormal vävnadstillväxt i halsområdet.

Ett av huvudverktygen för att fastställa diagnos är laryngoskopi. Vid denna undersökning förs ett tunt rör (endoskop) ner i patientens hals. Med hjälp av en kamera i endoskopets spets får läkare detaljerade bilder av hypofarynx-området. De inspelade bilderna granskas för att se eventuella avvikelser eller tumörer. Om nödvändigt tas samtidigt en biopsi; vävnadsproverna skickas sedan till laboratorium för patologisk analys.

Andra diagnosmetoder inkluderar:

• Datortomografi (CT) och magnetkamera (MRI): Dessa avbildningstekniker ger detaljerad information om tumörens storlek och spridning.
• PET-skanning: Används för att avgöra om cancern spridit sig till andra delar av kroppen.

Behandlingsmetoder för Hypofarynxcancer

Vilken behandlingsmetod som används beror på sjukdomens utbredning och stadium. Ofta kan även struphuvudet påverkas av denna cancerform. För att behandla de drabbade områdena finns olika metoder tillgängliga:

• Kirurgi innebär att man avlägsnar de cancerdrabbade vävnaderna och kringliggande påverkade områden. I vissa fall kan en del av eller hela struphuvudet tas bort.
• Strålbehandling och kemoterapi kan ges samtidigt i syfte att bevara struphuvudet, genom att döda cancerceller och förhindra spridning.

Under behandlingen kan det hända att en del av den sjuka svalget och struphuvudet tas bort, och den uppkomna håligheten åtgärdas ibland med hud från omgivande vävnader. Om sjukdomen har spridit sig till lymfkörtlarna i halsen måste även halsområdet behandlas. Denna del av behandlingen kan omfatta:

• Kirurgi
• Strålbehandling
• Kemoterapi

Behandlingsalternativen anpassas efter hur långt gången sjukdomen är och patientens allmänna hälsotillstånd.

Vilka är riskfaktorerna och orsakerna till Hypofarynxcancer?

Hypofarynxcancer, det vill säga cancer i nedre svalget, förekommer särskilt hos medelålders och äldre män. Huvudfaktorerna som antas påverka utvecklingen av denna cancersjukdom är överdrivet intag av alkohol och tobaksprodukter. Förutom dessa två faktorer finns ännu inga definitiva forskningsresultat gällande andra orsaker.

Forskare arbetar intensivt för att identifiera ytterligare riskfaktorer som kan utlösa sjukdomen. Dessa studier kan underlätta förståelsen av hypofarynxcancer och dess tidiga upptäckt.

En hälsosam livsstil och regelbundna medicinska kontroller kan minska risken för denna cancerform. Kända riskfaktorer för hypofarynxcancer är:

• Hög alkoholkonsumtion
• Användning av tobaksprodukter
• Vissa sjukdomar (t.ex. Plummer-Vinsons sjukdom)

Trots att vissa riskfaktorer är kända behövs ytterligare forskning för att förstå de exakta orsakerna. Dessa studier kan bana väg för nya metoder inom förebyggande och behandling av hypofarynxcancer.

Stadier av Hypofarynxcancer (Nedre Svalgcancer)

• Stadium 0: Kallas för carcinoma in situ. Cancercellerna är begränsade till det översta cellskiktet i nedre svalget. Ingen spridning till lymfkörtlar eller avlägsna områden.
• Stadium I: Tumören är högst 2 cm i diameter och har växt lokalt i nedre svalget. Ingen spridning till närliggande lymfkörtlar eller andra delar av kroppen.
• Stadium II: Tumören kan ha växt i flera delar av nedre svalget eller vara större än 2 cm men mindre än 4 cm. Ingen spridning till närliggande lymfkörtlar eller andra delar av kroppen.
• Stadium III: Tumören är större än 4 cm, påverkar stämbanden eller har växt in i matstrupen. Ingen spridning till närliggande lymfkörtlar eller avlägsna delar av kroppen. Tumören kan ha vilken storlek som helst och spridits utanför nedre svalget. Den kan påverka stämbanden. Tumören kan också ha spridits till en enskild lymfkörtel på samma sida av halsen och denna är mindre än 3 cm i diameter. Ingen spridning till avlägsna områden.
• Stadium IVA: Tumören har invaderat sköldbrosk eller ringbrosk, tungbensbenet, sköldkörteln eller närliggande muskel- eller fettvävnad. Ingen eller begränsad spridning till närliggande lymfkörtlar (en enskild lymfkörtel på samma sida av halsen, mindre än 3 cm). Ingen spridning till avlägsna delar av kroppen. Tumören kan ha vilken storlek som helst och spridits måttligt mycket utanför nedre svalget. Den kan också ha spridits till en enskild lymfkörtel på samma sida av halsen (3–6 cm) eller till flera lymfkörtlar eller till lymfkörtlar på motsatt sida av halsen. Ingen spridning till avlägsna delar av kroppen.
• Stadium IVB: Tumören har växt in i området framför ryggraden, omslutit en karotidartär eller spridit sig till bröstskiljeväggen (mediastinum), vilket indikerar mycket avancerad lokal sjukdom. Närliggande lymfkörtlar kan vara involverade men ingen spridning till avlägsna organ. Tumören kan ha vilken storlek som helst och har spridits utanför nedre svalget. Minst en lymfkörtel är större än 6 cm eller så har cancern spridit sig utanför lymfkörteln. Ingen spridning till avlägsna delar av kroppen.
• Stadium IVC: Tumören kan ha vilken storlek som helst och kan ha spridit sig utanför nedre svalget. Närliggande lymfkörtlar kan vara påverkade. Fjärrmetastaser har konstaterats.

Riskfaktorer för Hypofarynxcancer (Nedre Svalgcancer)

Hypofarynxcancer (Nedre Svalgcancer), även känd som hypofarynxcancer, kan utlösas av flera faktorer som ökar risken för att utveckla sjukdomen. Framför allt är rökning en av de vanligaste orsakerna. De skadliga ämnena i cigarettrök skadar direkt svalgvävnaden och höjer cancerrisken avsevärt.

På samma sätt ger användning av tuggtobak liknande risker, eftersom dessa ämnen ökar skadan på slemhinnorna och därmed underlättar cancerutveckling.

• Rökning
• Tuggtobak

Ökat alkoholintag, särskilt höga volymer under lång tid, ökar också risken för Hypofarynxcancer (Nedre Svalgcancer). Alkohol irriterar slemhinnorna och gör dem mer mottagliga för cancerceller.

• Hög alkoholkonsumtion

Bristande näringsintag, särskilt en kost som saknar nödvändiga näringsämnen, kan sänka kroppens motståndskraft mot cancer. Vissa sjukdomar, som Plummer-Vinsons syndrom, kan också öka risken. Detta syndrom är kopplat till långvarig svår järnbristanemi, vilket skadar slemhinnorna i svalget.

• Bristfällig kost utan viktiga näringsämnen
• Plummer-Vinsons syndrom

Dessa faktorer ökar risken för Hypofarynxcancer (Nedre Svalgcancer) betydligt. Medvetenhet om dessa risker och att minska dem är avgörande för att förebygga sjukdomen.

Diagnosprocess för Hypofarynxcancer och Använda Metoder

Det första steget i att diagnosticera hypofarynxcancer är att utvärdera patientens rapporterade symtom och fynd från den fysiska undersökningen. Med utgångspunkt i denna information bedöms förekomsten och omfattningen av sjukdomen. Därefter används olika diagnostiska metoder för ytterligare fördjupad undersökning:

Endoskopisk undersökning av struphuvud och svalg: I denna metod använder man endoskop som förs in genom munnen eller näsan för att noga undersöka nedre svalget och struphuvudet. På så sätt kan avvikelser identifieras.

• Avancerade bilddiagnostiska tekniker:
• Datortomografi (DT)
• Magnetröntgen (MR)
• Positronemissionstomografi (PET)

Med hjälp av dessa tekniker kan man undersöka hur cancern interagerar med omgivande vävnad och om den spridit sig till lymfkörtlar i halsen eller andra organ. För att bekräfta diagnosen tas slutligen en biopsi. Då tas ett prov från det misstänkta området och undersöks mikroskopiskt.

Utifrån dessa undersökningar delas sjukdomen in i fyra stadier. För varje stadium rekommenderas olika behandlingsformer. Denna process är avgörande för en tidig diagnos och effektiv insats.

Återhämtningsprocessen efter operation

Återhämtningsprocessen efter en operation för hypofarynxcancer är av största vikt. Genom att använda så kallade Enhanced Recovery After Surgery (ERAS)-protokoll får patienterna möjlighet till snabbare återhämtning. Dessa protokoll inkluderar tidig mobilisering, smärtlindring och näringsstöd. Strikt efterlevnad av ERAS minskar komplikationer och förkortar sjukhusvistelsen. Effektiv smärtkontroll är en viktig del av återhämtningen. Med hjälp av multimodal smärtbehandling och nervskyddande tekniker kan man minimera risken för långvarig smärta. Följande aspekter utgör grunden för återhämtningsprocessen:

• Tidig mobilisering och rehabilitering: Att börja röra sig tidigt minskar risken för komplikationer. Rehabiliteringsprogram anpassas individuellt och främjar en snabb återgång till normal aktivitet.
• Smärtlindring: Multimodal smärtkontroll under och efter operationen ökar patientens välbefinnande och påskyndar återhämtningen.
• Näringsstöd: Inför operationen kan kolhydratuppladdning och näringstillskott efter ingreppet hjälpa patienten att behålla styrkan. Otillräckligt näringsintag försvårar återhämtningen.

Tidigt upptäckt och behandling av komplikationer är också avgörande under återhämtningsperioden. Infektioner, andningsproblem och andra eventuella komplikationer kräver snabb åtgärd. Patientens tillstånd övervakas kontinuerligt. Detta tillvägagångssätt gör det lättare att hantera komplikationer och förbättrar den allmänna återhämtningen.

Kost och livsstilsförändringar efter operation

Efter en operation för hypofarynxcancer krävs vissa viktiga förändringar i kost och livsstil. Under och efter behandlingen kan patienter uppleva svårigheter att svälja, smakförlust och viktminskning, vilket kräver en särskild kostplan. I synnerhet bör kosten justeras för patienter med sväljsvårigheter, med hänsyn till känslighet i mun och svalg.

• Mjuk mat är att föredra då den inte irriterar halsen.
• Mosade grönsaker och frukt är bra alternativ.
• Flytande eller halvfasta livsmedel underlättar sväljningen.

Strålbehandling och kemoterapi kan orsaka muntorrhet. För att underlätta ätandet kan följande åtgärder vidtas:

• Drick vatten och andra fuktgivande drycker ofta.
• Skölj munnen med vatten före och efter måltider.
• Välj mjuka och fuktiga livsmedel.

Efter operationen kan vissa patienter också uppleva nedsatt smaksinne. För att göra måltiderna mer tilltalande kan man:

• Tillsätta starkare smaker och kryddor.
• Marinera kött och fisk.
• Använda vitlök och citron i maträtter.

Vid viktminskning behövs justeringar i kostschemat:

• Ät lite men ofta istället för stora portioner.
• Välj livsmedel rika på protein och kalorier.
• Ta de näringstillskott som din läkare rekommenderar under dagen.

Vanliga frågor

Finns det en chans att överleva Hypofarynxcancer (Nedre Svalgcancer) i stadium 4?

När Hypofarynxcancer (Nedre Svalgcancer) når stadium 4, det vill säga det mest avancerade stadiet, är behandlingssvaren vanligtvis begränsade. Behandlingsresultaten kan dock variera från person till person. Generellt sett ligger femårsöverlevnaden i detta stadium runt 39,1 procent.

Att titta på bilder eller foton av personer med Hypofarynxcancer (Nedre Svalgcancer) för att ställa en egen diagnos är missvisande. Vid misstänkta symtom bör man alltid kontakta en läkare.

Källor:

https://my.clevelandclinic.org/health/diseases/12181-hypopharyngeal-cancer

https://www.hopkinsmedicine.org/health/conditions-and-diseases/hypopharyngeal-cancer

Prof. Dr. Murat Topdağ